Archive for the ‘ tävlingar ’ Category

Uttagen till landslaget och VM!

I förra veckan fick jag beskedet jag längtat efter i två års tid! Sedan det blev känt att Sverige ska arrangera VM på långdistans har det varit en dröm att få stå på startlinjen i landslagsdräkten och representera landet i ett internationellt mästerskap. Sverige har 6 platser för herr-elit och att få en av dem känns helt fantastiskt, så nu börjar resan mot sommarens och karriärens stora mål, VM på hemmaplan i Motala den 27e juni 2015.

Vägen dit kanske inte kommer att vara spikrak men jag ska kämpa för att vara i mitt livs form till tävlingen. Redan nu har jag i tester presterat bättre än någonsin och träningen under hösten har fungerat riktigt bra. Att redan vara uttagen till truppen ger också ett lugn, det är lättare att fokusera på uppgiften. Mycket kan naturligtvis hända på vägen fram men jag är fast besluten att göra mitt yttersta varje dag fram till VM.

Den 16 februari åker landslaget på ett tvåveckors-läger till Playitas, det känns lite som ett andra hem så det kommer bli kanon att komma dit och träna med gänget, få den sparringen och bara kunna fokusera på träningen. Väl hemma igen kommer jag att jobba 50% och lägga resterande 50% på träning och återhämtning, med en liten son som precis börjat på förskolan tror jag det är enda sättet att hålla bacillerna verkningslösa.

Tack alla som gratulerat mig till landslagsplatsen! Och superstort tack till mina sponsorer som hjälpt mig fram!

Må gott, trevlig helg!

logga

Brons i långdistans-SM – Race report

Dagarna innan har jag känt mig lugn och harmonisk, toppningen har funkat bra även om jag haft lite för lite volym i träningen för att kunna genomföra en riktig toppning, det har mestadels varit fokus på att bli riktigt pigg, inte det enklaste som småbarnsförälder =)

Morgonen i Motala var ganska behaglig, bra stämning och uppehållsväder. Det var gott om tid för check-in och skitsnack innan starten för den förkortade simningen, det var kallt i luften så trots 16 grader i vattnet blev 3000m istället för 4000m. Jag fick en usel start, trängdes lite med Kasper Johansson och nån annan snubbe till höger om mig, fick ett slag så att glasögonen hoppade snett och drog samtidigt en rejäl kallsup, där missade jag tätgruppen så när jag väl hittade in i min rytm fick jag jaga hela vägen runt. Till slut var jag 5:a ur vattnet på tiden 41.32.

I T1 drog jag på en cykeltröja och strumpor. Hade bra flyt inledningsvis på cykeln och körde lugnt och kontrollerat uppför Brinkenbacken, väl uppe tappade jag båda(!) mina flaskor där man svängde ut på Linköpingsvägen, tvekade en sekund men bestämde för att rulla vidare och ta langning i Fornåsa, dit klarade jag mig utan vatten även om det inte var optimalt att “torräta” gel. Trist att se Patrik Nilsson stå med kramp bredvid vägen, hoppas du får ordning på det där Patrik!

Vid första vändpunkten märkte jag att KJ och Rasmus Henning inte var så långt före, väldigt inspirerande att vara med i täten tillsammans med de grabbarna! Lyckades få med mig en flaska i första langningen, det var Enervits sportdryck som jag inte tränat/tävlat med på många år men det viktiga var ju att komma igång med vätska och energi. Det är lite gulligt att de i depån tror att man agerar som på vätternrundan, typ stannar och snackar över en bit gurka. Jag tycker de ska åka till en Ironman-tävling och studera depåarbete. Med det sagt vill jag ändå ge en stor eloge till tävlingens funktionärer, vilka hjältar som står ute hela dagen i regnet för att vi ska få tävla!

Cykelvarv 2 började jag frysa, fokuserade på tävlingen och på att få i mig energi. I slutet av varv 3 kom Bjälkemo ikapp så vi två var tillsammans in mot T2. Det var en riktig kall resa på cykeln, men det gäller att inte fokusera så mycket på det utan bara försöka köra så smart som möjligt, långdistans är en kamp mot demonerna i huvudet och dagens cykelmoment blev bra träning i att tänka positivt. Cykeltiden blev 3.08.13, tappade 2,5 min på KJ men tog 2 min på Henning.

Ut på löp seglade George iväg ganska direkt, jag tog mitt egna tempo och kände hur benen blev mer och mer stumma. Började redan i första depån att gå för att dricka mycket vatten och cola, här gällde det att hålla energinivån så hög som möjligt. Fick bra langning av Anna och Linnea Holmertz och inte minst bra pepp av alla runt banan! På varv två sjönk farten ytterligare men jag hade ännu inte förlorat någon placering. Ut på 3:e gick “killen i Giant-kläderna” förbi, hejdå sm-medalj tänkte jag eftersom jag inte hade en aning om vem han var men antog att det var någon svensk som gått och blivit med cykelspons. Jag fortsatte att äta mig igenom depåerna och hornen växte ut allt mer, jag visste att Robertsson och Brümmer var på jakt där bakom och man vet ju aldrig vad som händer framför heller. Jag ville verkligen visa att jag vill ha en landslagsplats till VM så jag slet som ett djur och lyckades få upp farten lite under sista varvet, in mot upploppet hörde jag att jag hade en bronsplats i SM, det kändes helt overkligt och fantastiskt härligt! Giant-killen hette Adriel Young och kom från Australien =) Tog Martin Karlssons NocOut.se-skylt och gick i mål hur nöjd och stolt som helst, vilken känsla att ha en SM-medalj i långdistanstriathlon!

När första euoforin lagt sig föll jag ihop helt tom men väldigt lycklig, underbar känsla att mötas av familj och vänner i målfållan. Efter dopingkontroll och lite mat var det prisutdelning och sen hemfärd till Linköping med många tankar snurrandes i huvudet. Ända sedan det blev officiellt att Motala skulle arrangera VM har det varit mitt långsiktiga mål, känns som att detta verkligen var ett bra steg i den riktningen.

Grattis till alla som fullföljde tävlingen, bra kämpat!

 

Medaljörerna

Medaljörerna

T1 - Foto Tomas Hagstöm

T1 – Foto Tomas Hagstöm

 

Foto Olivia Käll

Foto Olivia Käll

 

 

 

Kilsbergen Triathlon race report + lite annat

Den banan är riktigt tuff! Man hinner glömma det på några år men det var härligt att återse Ånnaboda-backen, kanske inte lika härligt med megabacken på löpvarvet men men, lika för alla.

Simningen gick ok fram till första boj, Fredrik Haglund drog med Patrik Nilsson och mig på släp, tyckte det var rätt behagligt men efter första bojrundningen började Patrik att ta i och vips var det molekyler av vår lilla klunga. Upp ur vattnet var Patrik 1.15 före mig och Fredrik Haglund.

Ut på cykeln  går det neeeerfööööör hela vägen till vändpunkten, hade 49km/h i snitt de första 11km, sen började jobbet att tugga sig tillbaka upp för varv 2. Såg att jag körde ungefär jämnt med Patrik så motivationen var väl inte på topp, han springer ifrån mig alla dagar i veckan så jag fick rikta in mig på att behålla andraplatsen. Löpningen var på gränsen till misär, håll och elände hela vägen runt, tror knappt jag tog ett enda riktigt löpsteg. Hur som helst höll det och jag kunde gå i mål som tvåa ungefär en industrisemester efter Putte Patron. Kul tävling och mycket bra arr av Örebro AIK!

På hemmaplan har träningen rullat på, har även hunnit med tröskel- och maxtest hos Fredrik Wandus på Idrottslabbet Linköping. Riktigt bra resultat, klart bättre än i höstas trots att jag inte sprungit många mil i år. Gjorde även en HB-mätning som visade 160. Känns bra!

Igår gick NocOut:s sprint-KM av stapeln, en härlig kväll med ca 60(!) pers till start. Jag lyckades bli klubbmästare och dessutom riktigt trött på en endaste timmes jobb, det var det sista i överfart innan SM. En vecka kvar nu!
/Fredrik

Team Trek Pride på plats.

Team Trek Pride på plats. Foto Johan Hellström

Att få fart på benen

Att hitta någon liten fart i benen är det som motiverar mig mest just nu. I Växjö tappade jag väldigt mycket tid på löpningen och det kändes allt annat är spänstigt, lätt och effektivt att springa. Det är dock inte helt lätt att bli en bättre löpare, eller egentligen är det hur lätt som helst, spring! Spana in hur Isabellah Andersson tränar, inga konstigheter där men en jäkla massa löpning. För egen del vore det inte speciellt smart att dundra på med för många km just nu, ökningen måste ske i lagom takt samtidigt som det är ont om tid till SM i Motala så lite får jag chansa. En sådan chansning var att byta gårdagens löppass mot en tävling.

På morgonen körde jag 4x4min med 3 min vila på tempohojen, det gick väldigt segt, troligen på grund av torsdagens 16 mil med avslutande 2x20min (skulle ha varit 3×20 men jag hade ingen energi kvar att klämma ut för den sista intervallen). Väl hemma efter 4:orna såg jag ett meddelande från min kompis Johan som skulle springa Eksjö stadslopp på kvällen, “jag hänger på!” var första tanken och så blev det.

Ner till Eksjö, trästaden, där speakern stod uppepå byggnadsställningen som utgjorde målportal. Han hade visserligen en mikrofon men i övrigt var det total avsaknad av teknik. Det blir liksom en mer genuin och härlig stämning när speakern står med kikare och spanar ner över upploppet som går mellan de låga trähusen i centrala Eksjö. Han bläddrade bland sina papper och drack sitt kaffe, underbart!

Starten för loppet gick över ett gräsfält och vidare på en cykelbana ut mot vägen upp till målet som passerades första gången efter 1km, första km gick på 3.25, lite för fort såklart men det är ju alltid rusning i de här loppen. Kilometertiderna stabiliserade sig runt 3.30, betydligt snabbare än vad jag trodde att jag var kapabel till i dagsläget, 5km passerades efter 17.40 och i mål blev sluttiden 35.55. Kollade i träningsdagboken och det här var den 10:e milen löpning i år.

Avslutningsvis; Stort lycka till alla Sthlm Marathon-löpare! Njut av dagen och folkfesten!

 

Seger i svenska säsongspremiären!

Växjö triathlon har blivit lite av en tradition, en välarrangerad tävling som ligger helt rätt i tiden. Jag åkte dit med en liten förhoppning att kunna försvara förra årets seger men samtidigt visste jag ju att min löpform är helt obefintlig efter ett så långt skadeuppehåll.

Det regnade och åskade på morgonen men lagom till start var det uppehåll. Jag placerade mig tillsammans med Rickard Carlsson i simstarten, Annie Thorén var några meter längre in mot land. Simningen var inledningsvis ganska lugn och efter 400-500m var det jag, Rickard och Annie i spets. Rickard drog ett tag med oss på fötter men när vi rundade fontänen längst bort på banan valde han och Annie olika väg. Jag valde att hålla Rickards fötter eftersom han borde ha koll på vägvalen =) In mot växling var Annie ikapp och simmade hårt så vi grabbar fick nöja oss med att hålla hennes fötter in mot T1, kul med en tjej först upp ur vattnet!

Ut på cykeln var taktiken att köra riktigt hårt första varvet för att direkt skapa en stor lucka, jag ville inte att någon skulle känna att de hade häng på mig. Det var trångt på vägen och polisen som körde framför mig fick ibland stanna för bilar och andra cyklister, några gånger var det lite väl tight men jag tror alla andra hade liknande “problem” så det jämnade nog ut sig tidsmässigt. Tyvärr vurpade Rickard och tappade några minuter, det var riktigt synd, han förtjänade bättre idag. De avslutande 15km körde jag mer kontrollerat och började med skräckblandad förtjusning förbereda för löp.

Jag hade inte riktigt bestämt om jag skulle springa med eller utan strumpor, det blev strumpa på “skadefoten”, såg nog rätt kul ut men jag hade inte tålamod att krångla på en strumpa till. “Regeln” är ju inga strumpor på olympisk eller kortare så man kan väl säga att jag halvföljde den. Löpningen gick inledningsvis rätt så ok, lite lätt håll ibland och naturligtvis inget kanonsteg men ok efter förutsättningarna. Banan hade en vändpunkt så efter 5-6km mötte jag Luke Dragstra och Rasmus Andersson på betryggande avstånd, jag var dock lite nervös att de skulle komma ikapp mig, det gick allt annat än snabbt det sista 3km.

Grymt skön känsla att komma tillbaka in mot tävlingsområdet för målgång! Jag hade nr 1 på nummerlappen så givetvis tog jag chansen att göra en Sebastian Kienle och gå i mål med nummerlappen över huvudet =) Man får väl ta de får chanser man får att showa så.

Sammanfattningsvis är jag oerhört glad och tacksam över att vara tillbaka igen! Nu ska jag fila vidare på löpningen med förhoppning om att kunna ta mig igenom långdistans-SM i Motala på ett bra sätt.

Ciao!

KM och MR

Igår var det Duathlon-KM i bästa klubben IK NocOut.se, distanserna var 5km löp + 20km cykel + 2,5km löp. Jag hade som vanligt ont i foten vid uppvärmning men när loppet väl var igång gick det helt ok. Höll 3.35-fart på första löpningen vilket ju är långt ifrån tillräckligt men nog tyvärr där jag är idag. Cyklade bra, ca 30min på den lätt kuperade banan och joggade med håll igenom avslutande 2,6 (enligt gps) på 9.53. Tiderna räckte för att hålla undan för övriga så nu kan jag stolt titulera mig klubbmästare =)

I eftermiddag ska jag göra en Magnetröntgen-undersökning på foten, hoppas det ger lite mer svar. Just nu går det ju att springa så det kanske är på väg åt rätt håll. Hoppas att MR:en kan utesluta vissa risker så att jag kan kötta på trots lite smärta, det skulle vara räddningslinan för den här säsongen.

I helgen ska finvädret fortsätta. Planen är att åka till jönköping och cykla lite i den fina terrängen där, på söndag är det Trek on Tour i Linköping, missa inte att komma och provcykla deras fina cyklar! Platsen är Tinneröparkeringen, 12-16, be there!

Schwoosh in mot växling

Schwoosh in mot växling

En fejkad segergest på fotograf Alles begäran =)

En fejkad segergest på fotograf Alles begäran =)

//Fredrik

 

Inför Ironman Mallorca 70.3

Det skulle ha varit säsongspremiären och ett rejält test av formen, nu ser det med 99,9% säkerhet ut att bli en DNF. Jag kommer att starta men med största sannolikhet kommer hälen inte vilja vara med genom hela loppet. Idag har jag simmat i den fina Alcudia-bukten, spegelblankt och fint så simningen kommer om inget ändras att bli riktigt snabb. Cykelbanan är lite omdragen i år, troligen för att hålla tävlingen utanför Selva och Inca vilket man kanske kan förstå underlättar en del för de som bor där. Problemet med den nya banan är att underlaget är väldigt dåligt, idag när jag testkörde den höll de på att asfaltera en sträcka, jag frågade om det gick att cykla på det nylagda och det var inga problem…skulle jag nog inte gjort, nu har jag 5mm grus på däcken, får nog skaffa ett par nya till lördagen.

Efter cyklingen testade jag ett kort crosslöp och det gick inte alls, skarp smärta efter några minuter så det var nästan med gråten i halsen jag linkade tillbaka till hotellet. Så är status, bara att bryta ihop och komma igen. Jag ska i alla fall köra så bra jag kan på sim och cykel på lördag så får vi se vad som händer sen.

Ciao!

Fredrik

Preliminär tävlingsplan för 2014

Det är hög tid att planera för vilka tävlingar som ska vara de mest prioriterade kommande säsong. Mitt mål har sedan det blev känt varit att köra VM i Motala 2015 så även denna säsong syftar till att komma närmare det målet. Konkurrensen om platserna till Motala tätnar så det kommer att bli tufft men samtidigt är det ett väldigt kul mål att sträva emot. Jag vill gärna få revansch på en svag insats på Mallis förra året, så det racet ligger även i år med i planeringen. Utöver det tänkte jag besöka vackra Norge i juli och avsluta säsongen tidigt i och med Ironman i Kalmar.

Detta är den grova planen. Den ska fyllas ut med fler kortare nationella tävlingar, något eller några läger och lite annat smått och gott. Kul ska det bli!

10/5 – Tomas Cook Ironman 70.3 Mallorca.

28/6 –  SM långdistans Motala.

6/7 – Haugesund Ironman 70.3.

16/8 – Ironman Sweden Kalmar.

 

Ironman Kalmar Sweden 3 dagar kvar

0218_13925

Nu är allt packat och i morgon rullar vi ner till Kalmar. Allt känns hyfsat under kontroll, kroppen vet såklart om att det kommer bli oerhört jobbigt så den gör allt för att verka sjuk, skadad och oförberedd men jag vet bättre! Lisa Nordén skrev här om dagen på Twitter att hon är VD över sin kropp, det är jag med! Jag vet att min kropp är redo och på lördag hoppas jag få ut det jag vet finns där.

Förutsättningarna ser bra ut, det är inget tjafs med för kallt vatten, för mycket regn eller för mycket sol. Det kommer bli perfekt! Och även om det skulle blåsa halv storm och regna på tvären så kommer det passa mig hur bra som helst =)

Det ska bli jättekul att komma ner och få uppleva den underbara stämningen runt en Ironman-tävling igen. Förväntan i köerna för att hämta ut nummerlapp och påsar, nervositeten på pre-race-mötet och den magiska morgonen vid simstarten.

Mitt mål med dagen är förutom att njuta av upplevelsen att köra ett smart race på alla sätt. Att simma hårt, cykla smart och få ut det jag har på löpningen. Jag har inga direkta tidsmål, inte några placeringsmål heller egentligen men förra året var jag 28:a så visst vore det kul att toppa den placeringen!

Nu går jag in i bubblan och laddar på ordentligt inför lördagen, vi ses på andra sidan!

Följ mig gärna live på Ironmanlive.com mitt startnummer är 26.

//Fredrik

2:a i Örserum – Race report

Nog fanns det gott om ursäkter att ta till inför loppet. Nertränad. Många km i löparskorna senaste dygnet. Träningshjul. MEN när nummerlappen är på och startskottet går spelar det ingen roll, då är det race och bara att ge allt man har.

Idag gick Örserum Triathlon, olympisk distans. Icke-drafting och våtdräktsförbud så det blev nog så rättvist som en triathlon-tävling kan bli. Jag simmade rätt så bra och var inte allt för långt efter snabbsimmaren Emil Dansk upp ur vattnet. Hade Rickard Carlsson med mig och vi jagade snabbt ikapp och förbi Emil på cykeln. Rickard hängde med mig ner till vändpunkten på den rätt så kuperade banan, jag bestämde mig för att trycka lite extra uppför och försöka skapa lucka och det funkade. In mot växling till löp hade jag 1.35 ledning på Rickard och ytterligare 20 bak till Jonas B.

Ut på löpningen kände jag direkt att löparbenen inte alls var med mig, jag stapplade fram men stressade inte. efter 3 av de 4:a varven kom Rickard ikapp och la sig i rygg. Ut på sista ryckte han ifrån och fick direkt 30-50m lucka, även Jonas klev förbi så det var riktigt tight med 2km kvar. Jonas fortsatte i bra fart och gick förbi Rickard som såg ut att börja stumna lite. Jag uppbringade varenda millimeter av pannben och slet mig ikapp Rickard precis inför den branta lilla nerförsbacken innan sista 300m mot mål, där visste jag att sprang fort och jag lyckades få några meter och kunde därmed knipa 2:a-platsen bakom Jonas.

Efter loppet satte jag mig på tempocykeln igen och hojjade de 105km hem till Linköping. Det här var en bra och viktig dag i uppladdningen mot Ironman Kalmar, imorgon är en annan viktig dag, vilodag.

Örserum