Archive for June, 2011

Fjällvecka coming up!

Dagen efter Kilsbergen hade jag en vilodag, efter det har jag kört 1-2 pass varje dag. Målet är att svänga om från kort- till långdistans genom att nu gå in i en typ av grundträningsfas och sen “toppa” till Sövde 1/2-ironman. Efter det blir det ytterligare en sådan period fram till Kalmar. Precis det upplägget hade jag förra året och det funkade bra, som man brukar säga “if it ain´t broken, don´t fix it!”

Senaste 13 dagarna har jag hunnit med 19 träningspass, totalt ca 23 timmar träning blandat mellan tri-sporterna. Idag cyklade jag till sommarstugan och benen var väääääldigt seeeega. Ska bli skönt med lite återhämtning, nästa vecka åker jag nämligen till fjälls! Det kommer bli en (förhoppningsvis) härlig vecka med vandring, löpning, klättring, tältliv, myggbrottning och allt annat gött man kan hitta på bland bergen. Ganska hård aktivitet där men jag tror ändå kroppen och själen kommer att må bra av att bryta rutinerna lite och få koppla av.

Jag vill avsluta med att gratulera några träningskompisar från Fuerteventura som presterat i helgen. Pär Fransson slog pers i France ironman idag och gick under 10 timmar, well done! Annie Thorén kom 23:a i tuffa JEM (Pontevedra, Spanien) efter bra simning och Johan Hellström knep en 14:e plats på Age group-EM. Sist men absolut inte minst måste jag ju också gratulera Mackan Johansson från CK Hymer som på ett fantastiskt sätt tog bronspengen på Cykel-SM i fredags, otroligt starkt gjort! Regnet vräkte tydligen ner på Sollerön så övriga som körde Solleröloppet, SM, Soldvarvi ska vara grymt stolta över prestationerna, ni vet vilka ni är =)

Till topps!

Trevlig midsommar!

Imorgon är det midsommar! Jag firar med Anna, Anna, Elin, Martin och familjen Karlsson + vänner, platsen är Jägarvallen och allt kommer gå enligt tradition med sillunch, dans runt stången och grill. Ser mycket fram emot det! Ett annat sätt att fira på är att köra cykel-sm på Sollerön, ska bli kul att se hur Hymer-grabbarna klarar sig mot proffsen, Mackan Johansson var stark i tisdags men motståndet är naturligtvis tuffast möjligast med bröderna Stevensson, Gustav Larsson, Tomas Lövqvist mfl på startlinjen. Imorgon går även klassiska Solleröloppet, med på startlinjen finns bl.a min gode vän Johan Gustafsson, lycka till Johan!

För egen del flyter träningen på bra. Idag har jag kört två pass, först ut 17km löpning på Eklandskapet, efter det en stund på kontoret och sen 80 tunga km på tempohojjen. Imorgon innan sillen blir det löpintervaller 6 x 1000 + lite bålstyrka, härliga tider!

Trevlig midsommar!

Några reflektioner kring Vätternrundan

Dagens blogginlägg måste ju bara nämna Anna och hennes underbara prestation runt Vättern igår (tillsammans med Alle och Åsa mfl som även de presterade URSTARKT). Hon ville cykla på under 10 timmar och gick i mål på 8.56! Sanslöst bra!

2004 var jag i början av min cykelkarriär och körde då runt sjön på 9 timmar och 16 sekunder, Anna har alltså snabbare tid än vad jag har och det gör mig inte ett dugg! =) 2004 fanns varken subklungor eller annan hets och Anna gjorde loppet på precis samma sätt som man gjorde då, hon startade på sin starttid och tog sig runt för egen maskin. Dessutom vurpade hon efter 15 mil men gjorde ändå sista halvan snabbare än första…när jag tog emot henne vid målet såg jag att framhjulet var så vint att bromsen tog i varje varv, det hade hon inte märkt…

2005 ville jag ha revansch på min missade 9-timmarsgräns och startade sent på natten med målet att köra snabbt runt sjön. Det höll i ungefär 4 mil sen blev jag nedvurpad av en äldre herre med fina carbonhjul. Jag slog ut tänder, skrapade mig på båda sidor och slog sönder cykeln, jag skrek/bad om hjälp men ingen stannade. Alla brydde sig mer om sina tider. Till slut kom jag till Motala i ambulans och sen dess är jag livrädd för Vättern. Jag körde igen 2006 tillsammans med en cykelkompis från Spanien. Vi tog det lugnt och stannade för att njuta de svenska “kulinariska” läckerheterna runt sjön, något sug för snabbklunga kom dock inte tillbaka.

Man ska aldrig säga aldrig…jag är rätt så trött på “jaha, du är cyklist, då ska du väl köra Vättern då?” Om folk bara kunde fatta vilken oerhörd prestation det är att köra tex GP-loppet dagen innan, där skulle inte en enda gubbe från subklungan hänga med, och det är tack vare en och annan elitcyklist från det loppet som han kan skryta vid fikabordet imorgon. Det borde vara 10-dubbla led runt hela GP-banan med folk som hejar på, snacket vid fikaborden borde även handla om de prestationerna, det är synd att man värderas som cyklist efter vilken tid man gjort runt Vättern. Kanske är det just av denna anledning vi ser fler och fler elitcyklister i subklungorna? Visst, en bra genomkörare inför SM som går nu i veckan, men jag tror säkert att några lockas av att en enda gång få köra ett lopp som folk faktiskt känner till. Hur många tror ni ens vet om att SM går nu? Och visst är det skönt för grabbarna att det inte är så långt som 30 mil, då är det ju inte lika jobbigt… =)

Om jag själv hade försökt sitta med bakom elitkillarna i en sub7 hade nog min egna tanke varit mer som David Näsvik skrev på Facebook efter målgång (på 6.57) “Jag är superglad över att ha kommit hem i helt skick från Vättern.”

Veckan som gått + några tankar kring Vätternrundan

Veckan inleddes med en vilodag, efter Kilsbergen och sprinten på lördagen var kroppen ganska seg, dessutom var det direkt dags att ladda om för nästa race, denna gång enbart löpning. Tisdagen bjöd alltså på tävling. Det var Akele som hade KM på 5000m på bana, arenan var Vifolkavallen i Mjölby och inramningen var fin! Solen sken när jag och Roine åkte söderut på E4 och svängde in mot banan. Vid anmälan fick man ange en ungefärlig måltid, jag drog till med 17.30 och hamnade precis på gränsen mellan heat 1 och heat 2 men fick till slut springa med de snabba grabbarna i första-heatet. Roine fegade(?) lite och angav 18.00 och hamnade därmed i heat 2.

Iväg på de 12,5 varven var farten hög direkt, 3 löpare gick loss direkt, bland dem dagens segrare Jonas Schedin. Jag låg sist från första steget men var nöjd med att ha en klunga framfr mig varje gång vi gick in i motvinden på “mål-rakan”.  Första 1000m gick på 3.18 vilket nog var lite för snabbt för mig, jag kände redan där att benen började stumna, lite mer återhämtning efter helgens race hade nog inte skadat…Jag tog mitt egna tempo och blev sist i mål i heatet på tiden 17:36. Roine vann sitt heat på 17:46, han hade en imponerande spurt så hade vi varit i samma heat vetetusan om jag varit före i mål.

I onsdags jobbade jag i Stockholm och passade då på att köpa Ö till Ö-skorna Icebugs Celeritas! Tunna, fina skor med grymma dubbar och non absorbing material…dvs inte mycket tyngre dygnsura än snustorra. På kvällen gav jag och min kollega Mattias oss ut på en terrängrunda i Hagaparken. Det var ingen “walk in the park” kan jag lova…regnet öste ner stora delar av passet, tydligen ligger en filial till Mount Everest mitt i parken och Mattias flöt lätt fram genom lövskogen så det var bara att bita ihop och hänga med. Mycket kul pass och skönt att skorna inte sa ifrån på något sätt.

Torsdagen var jobb, jobb och kvällsaktivitet. Jag tänkte köra tempo men tog fram Treken istället och bara rullade 1 timme.

M/S Kind i betydligt vackrare väder än idag

M/S Kind i betydligt vackrare väder än idag

Fredag var veckans träningsdag! Jag är ledig en dag i veckan fram till Kalmar för att hinna med såväl livet som träningen och idag hade jag stämt träff med Mats Wiklund för att köra en träningsförmiddag. Regnet vräkte ner på morgonen men vi sms:ade och bestämde oss för att köra ändå. Jag tog cykeln till Mats och Elin som bor i Hjulsbro precis brevid Kinda kanal/Stångån. Därifrån sprang vi till Hackefors och kämpade oss runt 5:an och 2,5:an innan vi joggade hemåt igen. Totalt blev det 11,2 km med en snittfart på 4.28, det gick undan i Backefors! Mats har väldigt fint löpsteg, kanske inte på framfoten hela tiden men en sjuk effektivitet, framför allt nerför.Efter löpningen bytte vi om till grodmandräkterna och hoppade i kanalen. Det var ganska kallt i vattnet faktiskt..vi kämpade oss uppströms 1km och sen flöt vi tillbaka, med 300 m kvar mötte vi kanalbåten Kind, kul med vinkande passagerare på däck! Efter god lunch hos familjen Wiklund begav jag mig hemåt, fegade lite med regnet så jag körde en kort TC på eftermiddagen istället.

Nu sitter jag och skriver detta medan Anna ligger och sover för att samla kraft till Vätternrundan. Hon hoppas cykla under 10 timmar och jag håller alla tummar för att hon klarar det.

På tal om Vätternrundan…Jag tycker alla som vill köra fort runt Vättern skulle göra det i Tempo-form, starta senare på lördagen och vara övervakade av motorcyklister för att förhindra rulle-åkning. Det behövs inga depåer, inte alls samma mängd funktionärer och en gång för alla skulle turen runt Vättern bli jämförbar.  Då skulle Vätternrundan bli en tävling för de som vill samtidigt som de som bara vill ha utmaningen att cykla 30 mil som motionslopp har kvar samma fina arrangemang.

Med det sagt önskar jag alla Vätterncyklister LYCKA TILL, hoppas ni når era mål!

Kilsbergen Triathlon – Race report

Ny form av uppladdning med sprint-tävling dagen innan, Aerius mot den misstänkte allergin och ingen som helst press på mig själv var tydligen rätt väg idag.

Vilken härlig känsla det var att simma iväg efter startsignalen, öppna lugnt och ändå hålla sig långt fram. Jag hade fritt vatten hela simningen och kom ganska direkt in i rätt andning och intensitet, det var några snabba simmare framför men inget som störde på något vis. Upp ur vattnet var jag ca 6:a och växlade tillsammans med David Näsvik + 1 till.

Ut på cykelsträckan som var 11km nerför följt av 11km uppför per varv. Ånnabodabacken skulle besegras två ggr, alla gamla storcyklister känner säkert väl till området då Hjälmaren runt avgjorts uppför de sega stigningarna. Jag hittade tempo ganska snabbt men vågade inte ligga kvar i tempobågarna när hastighetsmätaren letade sig över 80-strecket i nedförsbacken. Med ett fast grepp längst ut på tri-styret kröp jag ihop, 54-11-utväxlingen gav inget alls när det gick som fortast. Jag tog några placeringar första varvet och var 3:a in mot första varvning. På andra varvet kom Olle Norberg ifatt mig samtidigt som jag kom ifatt Alexander Eiler. Vi tre var i stort sett samtidiga in i växling till löp. Jag gjorde en bra växling och var ut som 2:a på löpningen, ca 2.30 framför låg David som nog alla hade gett upp hoppet om att besegra även denna helg.

Löpningen var stapplig och Eiler bara gled förbi efter 500m, någon km senare var även Olle förbi och det var ingen mening att försöka gå med för min del. Jag tog mitt egna tempo och höll ihop löpningen ganska så bra tycker jag. Största utmaningen på löpsträckan var en serpentinväg upp bredvid skidbackarna. Mitt i backen får jag den briljanta idéen att trycka i mig en Liquid, jag tänkte nog inte på att den tillför energi, inte syre….mistake, men det redde ut sig eftersom jag sprang med liten vattenflaska (modell vätskebälte) i handen.

In mot mål var jag oerhört nöjd med en 4:e-plats, äntligen har jag fått ut det jag visste fanns nånstans där inne i kroppen. Synd att mästerskapshelgerna är förbi men nu blickar jag framåt mot långdistans med Sövde Halvironman som delmål och SM i Kalmar som huvudmål.

Starkt jobbat av övriga 3 NocOutare! Jonas imponerar på cykeln och Mange verkar ha gjort en stabil löpning som vanligt, John kämpade som tusan och tog sig runt på ett bra sätt. Ingen resultatlista ännu så jag återkommer så snart den är publicerad.

EDIT: Nu är resultaten ute. http://apps.svensktriathlon.org/competitionresults.asp?type=details&competition_id=354&language=1

Mina tider:

Sim + T1 -22:50

Cykel + T2 -01:10:48

Löp – 44:23

Totalt – 02:18:01

Små positiva besked och laddning för Svergies tuffaste olympiska

Formen har ju inte varit riktigt vad den borde, mina 10km-tider på löpning är rejält mycket sämre nu än vad de var i våras då jag borde varit nertränad och inte alls i samma slag som nu. Jag har dryftat orsaken med duktiga triathleter och läkare och det är inte lätt att säkerställa orsaken. På tisdag ska jag till vårdcentralen och testa för allergi och astma, jag har sedan cykelvintrarna ganska stora problem med ökad slemproduktion, det gör det lite svårare att skyffla luft men jag har inte trott att det är mer än just slemmiga luftvägar. Vi får se.

Idag gick LTK:s KM på sprintdistans och jag ville testa ett nytt grepp inför morgondagens Kilsbergen Triathlon. Tidigare har jag vilat dagen/dagarna innan men alltid haft väldigt sega ben på race-day så idag körde jag sprinten för att väcka kroppen lite. Imorse tog jag en Aerius på inrådan av fru doktorn, även lite nässpray. Innan start kändes kroppen bra, iväg på simning öppnade jag lite lugnare än normalt och fick hyfsad rytm, cykel gick ungefär som vanligt men löpningen var bättre än tidigare. På Duathlon-SM förra helgen sprang jag sista 5:an på 21.46, det var visserligen en tuff bana, det var varmt och jag hade mer tid i kroppen in mot T2. Idag gick 5.an på låga 18, det kändes mycket bättre och kanske kan det ha att göra med Aerius eller så är det bara svalare väder och bättre taktik? Jag blev till slut först över mållinjen vilket ju verkligen inte händer varje dag. Imorgon är dock placering och sånt inte så viktigt, om jag får till sim+löp är jag nöjd oavsett, ska bli så jäkla skoj!

Helt garanterat kommer klubbkompisarna Jonas och Mange göra fina race, ska bli kul att bevittna. Vi ses imorrn i Kilsbergen, Sveriges tuffaste triathlon!

Open water

Det är något speciellt att simma i öppet vatten. De flesta triathleter verkar dela åsikten att det är en härlig frihetskänsla men samtidigt lite otäckt när man helt plötsligt simmar på någon sten, trädstock eller liknande, att känna saker i mörkt vatten är ju aldrig helt mysigt. Jag tycker ändå de positiva delarna klart väger tyngst, nu i måndags hade jag en underbar tur med Anna bredvid i kajak, tryggt och bra.

Såhär kan det se ut när man leker Grant Hackett sista metrarna, han har en skön sluggerstil i simningen där han på varannan arm höjde halva kroppen ur vattnet, stark som oxe – snabb som en barracuda. Tänk om man hade lite av hans speed.

Ciao a tutti!

Duathlon-SM Race report

Det var ju väldigt vad dåligt det ska gå…jag hängde med 2km, visserligen tog de 2km bara 6:50 så tempot var nästa lika högt uppskruvat som termometern denna dag. Kvicksilvret visade uppåt 27 grader men det var nog inte hela anledningen till att jag inte fick till det denna dag.

Det var ett starkt startfält så egentligen hade jag inga förhoppningar att gå med i löpningen, men att jag skulle tappa så mycket som jag gjorde hade jag inte trott. Jag tog mitt egna tempo från km 3 och var 4 minuter efter ledaren när jag hoppade på cykeln och gav mig iväg på syrastinna ben. Första milen kom jag inte ifatt någon och humöret var lågt, sen kom jag ifatt några från klunga 3 efter löpningen, förbi och framåt. Vid vändpunkten såg jag Johan G och ville naturligtvis komma ifatt honom så fort som möjligt, det tog dock nästan 13km att köra ifatt den lucka han hade, sista 8-9km låg jag framför honom och försökte skapa så mycket utrymme som möjligt men insåg att mina kära klubbkamrater skulle bli mina övermän denna dag. Jonas körde ohyggligt starkt på cykeln och låg 4.a in mot T2. Även Magnus körde fint och var strax bakom.

När jag klev i löparskorna var jag ca 45 sek före Johan men efter 3km var han ifatt. Jag fortsatte i min halvlunk och lallade i mål som 13:e på den mediokra tiden 2 timmar och 5 minuter. Min löpning måste helt enkelt bli bättre så nu är det full fokus på det som gäller. Framåt!

Tider:

10km löp – 38:35

40km cykel – 1:05:24

5km löp – 21:46.

Totalt. 2:05.45

Tempoträning

Tempohojen på hotellrummet innan Kalmar

Tempohojen på hotellrummet innan Kalmar

Det var ganska länge sedan jag hade ett rejält gnetpass på tempocykeln, så ikväll var det dags! Jag har en liten bana som startar vid utfarten från Malmslätt, går förbi Vikingstad, upp till Gammalkil och över till Nykil. Sen är det raka spåret ner till avfarten innan 34:an, där står två skyltar för grusvägar åt var sitt håll och precis när man passerar dem har man rullat 30km. En bra bana som inte är så väldigt kuperad men ändå lite knixig. Den går dessutom i ett U så man brukar få både med och motvind.

Första varvet kändes riktigt bra, jag orkade behålla tryck långt in i backarna och trodde ett tag att rekordet kunde ryka, när jag kom upp till Nykil låg jag ca 15 sek efter men vinden ner mot mål var inte optimal så jag kom in på 43:32 (41,3km/h). Jag rullade bort till Malmslätt igen och mötte Hymer-klungan som var ute och körde intervaller, snackade några ord med Randonné-mästaren Kalle Abrahamsson innan det var dags för andra rundan. Redan från start kände jag att benen inte alls svarade som på första rundan. Pulsen var till en början på en fin hög nivå men ju längre in på sträckan jag kom ju mer sjönk den. Jag tror att bristen på distanspass gör att jag inte pallar att hålla tryck speciellt långa perioder, det ska det bli ändring på efter Kilsbergen triathlon om 2 veckor! Andrarundan gick till slut på 45,47 (39,3km/h) och det var väldigt skönt att bara rulla ur benen på hemvägen!

Imorgon åker jag ner till topp-triathleterna i Tranås för lite Open Water och växlingsträning, ska bli riktigt kul! På fredag åker Johan G och jag upp till Märsta, övernattar där inför lördagens Duathlon-SM i Knivsta. Många duktiga atleter på startlinjen så det lär göra ont, minst lika ont som kvällens pass…underbart!